Idag blev vi (jag, H, LL & D) påhoppade av en jackrussell tik.
Vi fick möte på andra sidan gatan av en familj med två hundar. Den ena började skälla på oss så jag halade in mina hundar för bättre kontroll.
Då plötsligt kommer en liten jrt-tik utspringandes från sin tomt! Hon sätter sikte på mina hundar och springer fram för att hälsa.

D är redan väldigt spänd och reser ragg pga den skällande hunden som vi fick möte av. Så henne håller jag som tur är redan kort! Men grabbarna var något längre fram så tiken stack till dem (som tur va! Annars hade säkert D klippt henne!) Tiken morrade och höll på. H gick undan ganska omgående och sökte skydd bakom mig. Men LL backar inte! Utan han svarar upp om nån ger sig på honom (eller hans flock) så det blev lite munhugg mellan honom å tiken. Som tur var fick ingen något grepp och ingen fysisk skada skedde.

Ägaren till tiken kom och bad om ursäkt och undrade så allt gick bra. Svarade skakig att det gick nog bra och det var tur att hon inte mopsade upp sig mot den stora (D alltså).

Skakig gick jag därifrån och fortsätter vår promenad. Usch!

Och ja, gick det verkligen bra? Visst, ingen fysisk skada. Men psykiskt? Vi fick inget mer möte av nån hund under den promenaden. Så jag vet inte hur nästa möte kommer bli.

Jag som redan kämpar med D vid hundmöten. Hon reser ragg och vill gärna fram till mötande hundar. Det värsta hon vet är andra skällande hundar. De vill hon gärna "sätta på plats" och svarar upp om de är hotfulla. Jag har fått bort att hon gurglar/skäller på mötande hundar iaf.

Förr kunde LL ibland skälla på mötande hundar men det har jag fått bort. Så nu går han bara förbi alla hundar, ignorerar dem. H bryr sig inte nämnvärt om andra mötande hundar heller.

Så jag hoppas innerligt att detta inte sätt spår i dem så de börjar med gamla olater igen!!

Postad i